Den generella bilden av en hembygdsförening är nog den av timrade stugor, landsbygd och lugn. Men det finns exempel som står i skarp kontrast till den.
I Vårby–Fittja, i södra Stor–Stockholm, handlar det mycket om en ständig kamp mot motorvägar och exploatering, för att värna om miljön och bevara kulturella värden.
Olle Magnusson är drivande i Vårby–Fittja Hembygdsförening som i år fyller 35 år.
– Allt startade med en aktionsgrupp på 70–talet som motsatte sig en motortrafikled mellan Huddinge och Botkyrka, över den samlade 1800–talsbebyggelsen på Fittjanäset som hotades, säger Olle.
Tyvärr, förlorade man den kampen.
– Men ur vår aktionsgrupp, som blivit en miljöförening, föddes Vårby–Fittja Hembygdsförening.
Verksamheten har med åren vuxit till att bli ganska omfattande.
Här finns traditionell hembygdsvård över kommungränserna, spelmansdagar, utdelning av stipendier och driften av landets första och enda Tvätterimuseum.
– Det är nog det som givit oss mest cred utåt. På museet i Vårby visar vi besökare och olika grupper hur torparna på Södertörn tog hand om smutsvätt från stockholmarna för över 100 år sedan.
– Vi arrangerar även en del musikprogram under året vid tvätterimuseet, berättar Olle.
Men en stor och viktig del av insatserna i föreningen handlar fortfarande om aktiv påverkan på samhällsutvecklingen. Bland annat genom olika ställningstaganden i aktuella frågor och yttranden i stadsplaneärenden.
För närvarande engagerar man sig bland annat i en planerad, regional stadsdel i Kungens kurva med 3 500 bostäder, 500 arbetsplatser, skola, förskola och vårdboende. Hembygdsföreningen är positiv till planen i sig men vill att L M Ericssons f d kontors– och laboratoriekomplex från 70–talet bevaras, så som varande värdefulla för Huddinge kommuns kulturmiljö.
”Åtminstone bör någon del av Ericssonkomplexet kunna bevaras som en ”karaktärsbyggnad” erinrande om historia och kontinuitet i utvecklingen av Kungens kurva.” menar föreningen.
Ett annat ärende gäller Trafikverkets stora vägbyggnadsprojekt Tvärförbindelse Södertörn, där hembygdsföreningen vill att de stora trafikplatserna i Glömstadalen – vid Myrstuguberget och infarten till Flemingsberg – förkastas, för att rädda miljön i området.
– Som hembygdsförening är vi ingen stor aktör och vi slåss i regel mot starka krafter med stora, ekonomiska och politiska intressen. Men det är av klimatskäl som Tvärförbindelsen inte bör byggas.
– Många av de kamper vi tagit har vi förlorat men en och annan har vi också gått segrande ur, säger Olle Magnusson och kan inte dölja sin tillfredsställelse över det.
En av dessa kommer ur hur det planerades för ett miljonprogramsbygge på Masmoplatån redan på 70–talet.
– Först byggdes en tunnelbanestation här på 70–talet och då var det meningen att man skulle bygga ett antal höghus med bostäder på berget ovanför och senare kom andra förslag på exploatering. Vi i hembygdsföreningen såg ju att att allt skulle gå ut över ett, som vi ser det, viktigt naturområde.
– Vi lyckades stoppa planerna. Nu har det i stället blivit ett naturreservat av största delen, som är en del av Gömmarens naturreservat. Man ska förstås inte ta för givet att inte frågan tas upp på nytt i framtiden, men det är likväl en seger för oss och det känns bra.
Nu jobbas det för att även resterande delen av området, den så kallade Masmokilen, ska bli naturreservat.
För Olle Magnusson och hembygdsföreningen är det också viktigt att i en tid av ständiga förändringar och ingrepp i historiska miljöer, i alla fall se till så att man bevarar berättelser och namn för framtiden.
– Det får inte bli så att historien byggs bort i samma veva som grävskoporna river upp sår i jorden. Ska man göra om och bygga nytt, måste man åtminstone ta hänsyn till det som skett och funnits på platsen på så sätt att man namnger nya områden utifrån det.
– Det är inte för mycket begärt, kan man tycka, säger Olle Magnusson.