Vad kan lajv – rollspel – ha gemensamt med hembygdshistoria?
En hel del faktiskt.
Siri Sandquist, Alma Elofsson och Rosalind Göthberg är tre lajvarrangörer som bland annat arrangerat en tidsresa om häxprocesserna i 1600–talets Sverige.
De tre kvinnorna har olika bakgrunder men flera gemensamma intressen.
– Jag är utbildad arkeolog, Alma är personalvetarstudent och Rosalind läser statsvetenskap, säger Siri och fortsätter:
– Mitt fokus inom arkeologi ligger på genusteori och jag har sedan jag var ung flicka haft ett starkt intresse för kvinnohistoria. Rosalind har lagt mycket tid på jämlikhet och utvecklingsfrågor och häxprocesserna fascinerade henne tidigt. Alma å sin sida har fördjupat sig i dräkthistoria och har även hon fängslats av häxprocesserna, främst utifrån perspektivet hur kvinnor som gått utanför gängse mönster manövrerats bort.
Rosalind och Siri – tillsammans med Susanne Vedjemo – var även delaktiga i lajvet Suffragette. Den handlade om kvinnorörelsen som grundades i Storbritannien i början av 1900–talet av Emmeline Pankhurst. Suffragetterna stred för kvinnlig rösträtt och inspirerade kvinnor även utanför de brittiska öarna att ta upp kampen för detta. Bland annat i Sverige.
– I somras följdes den upp med lajvet Den utan synd, där handlingen var förlagd till medeltiden och de häxprocesser som ledde till att många kvinnor dödades, säger Siri.
Man utgick ifrån verkliga händelser men avstod ifrån att skildra dem så detaljerat som möjligt, utan att i första hand inrikta sig på vardagen i en vanlig by och hur den förändrades när rykten om häxeri och kyrkans utrensningar blev ett faktum. Om vad människor blev kapabla till när de sattes under press och hur de anklagades familjer och vänner påverkades.
– Vi kallade det för ett lågmält och dramatiskt lajv och det blev precis det, förklarar Siri.
Lajvet förlades till den småländska byn Berghem i närheten av Skillingaryd. Det engagerade – förutom de tre arrangörerna – 50 rollspelare, fyra personer som ombesörjde mat och dryck och fem skådespelare som gestaltade häxkommissionens män.
– Vi hade förberedande workshops på torsdagen och sedan pågick lajvet från fredag till söndag där varje dag startade som en ny vecka i historien.
Siri Sandquist berättar att Den utan synd – precis som tidigare lajv hon både arrangerat eller deltagit i själv – skapade starka känslor hos deltagarna. Framför allt i efterhand.
– Det har vi kunnat ta del av i både samtal med deltagarna och det som de skrivit om på sociala medier. De flesta har blivit oerhört emotionellt berörda, inte minst när de reflekterat över hur patriarkat och maktstrukturer från 1600–talet lever kvar även i våra dagar.
Deltagarna är, till övervägande del, från medelklassen.
– Det finns förstås undantag men medelklassarna dominerar och är generellt sett i åldrarna 17 till 50 år.
Siri, Alma och Rosalind har arrangerat sina lajv som egna projekt men lade grunden till dem i en förening knuten till Sverok, det svenska spelhobbyförbundet som genererar en omfattande verksamhet från norr till söder.
– Sverok har en enormt viktig betydelse som katalysator av projekt och med sin kunskapsbank för den som vill starta en förening och komma igång. Via Sverok kan man få all nödvändig hjälp.
– För många som arrangerar lajv finns det en egenskapad förening som borstas av och används för varje gång det ska dras igång något nytt, säger Siri Sandquist.
Victoria Hallberg är verksamhetsutvecklare för barn, unga, natur och miljö på Sveriges Hembygdsförbund, SHF. Hon ser mycket positivt på lajv som ett sätt att lyfta fram lokalhistoriska perspektiv.
– Många som är engagerade inom lajv har ett stort intresse för historia och vill utforska och fördjupa sin förståelse för en tid eller händelse genom att återgestalta den. Här är historiska fakta viktiga, som vad man åt, vilka kläder eller byggnadsmaterial som användes, religion, lagar och så vidare. Det är kunskaper som hembygdsföreningar ofta kan bidra med. Upplevelsen av ett lajv kan förstärkas ytterligare om det kan genomföras på en plats med direkt koppling innehållet. Till exempel om det handlar om häxprocesserna och genomförs där en sådan verkligen skedde.
– Kanske vill man också lyfta fram personer som levde då så att några i lajvet kan gestalta dem. Här kan hembygdsföreningarnas arkiv vara en guldgruva.
SHF har en pågående dialog med Sverok om gemensamma intressen och hur man kan förstärka varandras verksamheter.
– Vi behöver sprida kunskap bland medlemmarna i båda organisationerna om möjligheterna som finns. Vi vill också skapa kontaktytor så att aktiva i respektive organisation kan mötas och lära känna varandra. Då kan samarbeten uppstå där man hittar gemensamma intressen. Till exempel finns det flera likheter mellan lajv och de tidsresor som många hembygdsföreningar arrangerar med skolklasser, säger Victoria.
Ser du möjligheter att få in fler unga i hembygdsrörelsen via lajv?
– Ja, många unga idag är intresserade av till exempel slöjd, hantverk, odling och återbruk. Det är områden där många hembygdsföreningar har både kunskaper och verksamheter att ta del av. De unga som vill skapa en verksamhet men är ovana vid föreningsarbete kan se en möjlighet i att få vara en del av en hembygdsförening, som till exempel arbetsgrupp eller sektion. Inte minst är hembygdsgårdarna fantastiska miljöer för alla generationer att mötas och ha verksamhet i, säger Victoria Hallberg.