Det finns och har funnits många duktiga Nordingråkonstnärer. Till dem som ännu skapar hör bland andra Margareta Petré, Mikael Arvidsson och Örjan Östlund.
Men de konstnärer som i ett nationellt perspektiv är mest förknippade med Nordingrå är, förutom Anders Åberg, vännerna Thage Nordholm och Johan Lundgren.
Ödet kom att göra att de avled med mindre än ett års mellanrum.
Thage Nordholm föddes den 7 juni 1927 i Kramfors. Sin konstnärliga utbildning fick han vid Konstakademien 1952–57 och på Åke Pernbys målarskola.
Men tiden kom han att bli inte bara en av de största Nordingråkonstnärerna utan en av de främsta landskapsmålarna i Norrland. Hans verk hänger bland annat på Nationalmuseum och Moderna museet.
Hans spännande samarbete med textilkonstnären Gunn Leander–Bjurström – där den senare vävde gobelänger efter Thages målningar – resulterade i sju verk. Ett av dem går att beskåda på församlingshemmet vid Gudmundrå kyrka och ett annat hänger i Bollsta Folkets hus. Den senare heter ”Skidspåret”, köptes för 175 000 kronor av finansmannen Thomas Fischer – född och uppvuxen i Sprängsviken – och skänktes av denne till Bollsta Folkets hus.
Just i Bollsta Folkets finns också det som blev Thage Nordholms allra sista skapelse. Den drygt tio meter långa och ofullbordade akvarellen som han jobbade på intill sin död.
Thage var så svag mot slutet att han inte orkade signera den.
Ragnar Forsberg, som driver Galleri Ängerö med tillhörande ramverkstad, blev mycket god vän med både Thage Nordholm och Johan Lundgren i slutet av 1970–talet.
– Jag fick förtroendet från dem att både rama och sälja deras tavlor. Detsamma gällde deras kollega Nils–Gunnar Johansson.
Ragnar byggde även Thage Nordholms ateljé på Lappudden i Nordingrå. Han gjorde den av en gammal loge.
– Thage var fantastisk på akvarellmålning och när han var som mest populär fick jag gömma en del av hans tavlor för att hinna njuta av dem själv ett tag innan de såldes, skrattar Ragnar.
Naturen i Nordingrå var Thages återkommande motiv.
– Bland de första akvarellerna av Thage som jag ramade in skickades med en svensk delegation till Finland för att skänkas till den dåvarande finske presidenten Urho Kekkonen, minns Ragnar.
Johan Lundgren föddes i Umeå den 17 april 1920, som son till en yrkesmålare.
Efter studier både vid Konsthögskolan i Stockholm och Otte Skölds målarskola, gjorde han några studieresor i Europa och debuterade med en separatutställning i Sundsvall 1956. Även Johans konst, i likhet med Thage Nordholms, finns representerad på Moderna museet.
Jag har själv en litografi av en de få tavlor med stadsmotiv från Sundsvall som Johan målade.
För Johan var de största inspirationskällorna det gamla jordbrukslivet, människors arbete i skogen med hästar.
Så sent som 2017 var det en utställning med Johan Lundgrens tavlor på Kramfors konsthall där det nästan uteslutande handlade om Nordingråmotiv. Inte sällan målade han i eller i trakterna av Västervalto.
När jag som 15–åring frilansare för Nya Norrland intervjuade Johan Lundgren på ett vernissage på Mannaminne i Häggvik, tog han sig god tid med mig och berättade om de olika tavlorna. Han verkade uppriktigt uppspelt över att få förklara sina motiv för en ung och i sammanhanget okunnig ung skribent.
Det gjorde stort intryck på mig.
Thage Nordholm drabbades av cancer i slutet av 1980–talet och blev så illa däran att det florerade rykten om att han avlidit. Det gick till och med så långt att Radio Västernorrland gick ut med att han dött och lät Anders Åberg beskriva sin kollega i ett minnesinslag.
Problemet var bara att Thage levde.
Han var trött och medtagen, men vid ganska gott mod.
Jag, fotografen Arne Henriksson och tidningen Nya Norrlands dåvarande kulturredaktör Lars Landström besökte Thage i hans hem på Bastugatan på Söder i Stockholm just när Radio Västernorrland gått ut med att han dött.
– Än får ni stå ut med mig ett tag, sa Thage pillemariskt.
Och tillade sedan:
– Men det var ju kul att höra så fina ord om mig från en kollega…
Thage Nordholm avled i augusti 1990.
Då hade Johan Lundgren redan gått bort året innan.
Ragnar Forsberg minns Johans bestörtning över att hans vän Thage, som var sju år yngre, var så sjuk.
– ”Det är för jävligt” minns jag att Johan.
– Så gick han bort före Thage, helt oväntat. Det var för sorgligt.
För Ragnar Forsberg finns det ingen tvekan:
– Thage och Johan var mästerliga var för sig och målade Nordingrå på sätt som inga andra gjort. De stod båda på topp när de rycktes bort. Jag saknar dem.
Så här skrev Rolf Broberg i Dagens Nyheter den 12 september 1992 i samband med en utställning av Thage Nordholms porträtt på Galleri Axlund:
”Varhelst han arbetade med färg och pensel – i hemmet på Bastugatan med utsikt över Riddarfjärden eller i tillflyktsorten Tonga – så nog var det barndomens landskap i södra Ångermanland som dök upp på dukarna och akvarellpapperna.
Dessa flödande rika bilder gjorde succé i huvudstadens mest ansedda salonger, Konstakademin, Valdermarsudde, Thielska. Han jämfördes med Helmer Osslund.
Lockropen från Nordholms konstnärliga provins blev så starka att han för sin själsfrid fann för gott att göra något åt saken. Han skaffade hus i Nordingrå och där tillbringade han de sista åren allt längre tid.”
Den som vill läsa mer om Thage Nordholm kan med fördel skaffa boken Mitt Nordingrå som Thage gjorde tillsammans med Lars Guvå 1983.
Flera av diktaren och författaren Birger Normans (född på Svanö) böcker har omslag målade av Thage Nordholm.