Det är alltid intressant när böcker om jubilerande idrottsföreningar inte enbart är ett resultat av djupt grävande i den egna historien, utan även lyfter in samhällets utveckling och viktiga händelser utanför idrotten.
Därför tycker jag väldigt mycket om Ronald Åmans hyllning till 100-årsjubilerande Sandvikens IF.
Jag får, precis som titeln anger, hundra år och mer därtill.
Boken tar sin början när Sandvikens IF grundas av Helge Sörblom i juni 1918, då världen lidit av krig i flera år, spanska sjukan rasar, svält härjar i Sverige och det är allmänt oroligt och krisartat. Om detta berättar Ronald Åman initierat, samtidigt som han skildrar hur Sandvikens IF tar form och hur det sedan utvecklas både i den egna verksamheten, i Sverige och världen.
Det ger mig stor behållning som läsare och när det sedan kommer att avslutas med idrott och enbart idrott är jag tillfreds med att ha fått så mycket annat på köpet redan.
Sandvikens IF har gjort flera säsonger i Allsvenskan – den första 1929/30, så serien fortfarande var ung, den senaste 1961 – och haft flera spännande tränare genom åren. Den som kan sin fotbollshistoria blir mest exalterad över namn som Antonio Durán, Pepi Stroh och Otto Dombos, även om Tore Lennartsson, Sulo Vattovaara och Per Olsson hör till de mest kända i modern tid.
Fotbollen dominerar, som sig bör, även om föreningens många andra idrotter också får sin beskärda del.
Sammantaget är det här en alldeles utmärkt jubileumsbok och det är, som sagt, bredden i innehållet som starkt bidrar till det.
