Hur upplever nyanlända att det är integrera sig i det svenska samhället?
Osman Saidabdala i Kramfors har egen erfarenhet av att komma från ett främmande land – i hans fall Eritrea – till Sverige. Han har även lärt känna många andra nyanlända, både genom sitt arbete på Arbetsförmedlingen och privat.
– Sverige är mycket välordnat men byråkratin och samhället är svårt att förstå för dem som kommer hit från helt andra kulturer. Det är inte bara språket som är viktigt att lära sig, utan även hur allt fungerar i vardagen, säger han.
Osman pekar på att nyanlända som kommer till Sverige och väntar på beslut om uppehållstillstånd, ofta får vänta länge. Och under väntetiden sker nästan ingenting som underlättar en kommande acklimatisering till det svenska samhället.
– Man får inte börja på SFI, Svenska för invandrare, innan man fått positivt besked från Migrationsverket och det är svårt att knyta kontakter med svenskar eftersom språket skapar barriärer.
– Men integration handlar inte bara om jobb och språk, integration är mer än så. Den handlar också om samhällskunskaper, förståelse för hur systemet fungerar i det nya landet och att lära sig alla regler. Det kan ofta vara den största tröskeln för många, säger Osman och förklarar:
– Integration är en social process som sker genom interaktion mellan invandrare och landets etniska befolkning. Delaktighet i den sociala gemenskapen är en av de viktigaste faktorerna för integrationsprocessen.
Integration innebär att man inte behöver överge sin egen kultur och sina normer.
– En lyckad integration är när en nyanländ blir en del av samhället, deltar i samhällets aktiviteter, följer deras mönster och attityder men behåller sin kulturella identitet.
När integrationen är framgångsrik vinner alla på det; den enskilda individen, kommunen hen bor i och staten.
– Tyvärr, finns det brister i hur vi förbereder och rustar nyanlända för tillvaron i det svenska samhället, som både kostar pengar i onödan och leder till svårigheter för den enskilde medborgaren.
Osman ger exempel:
– Du behöver registrera dig i olika instanser och förstå hur allt hänger ihop. Det är utmaningar som lätt glöms bort. Många upplever att de inte kan koncentrera sig på annat än att klara sig hjälpligt i vardagen. Det finns brev som behöver läsas, fakturor som behöver betalas, rapporter som behöver skickas, barnens utveckling i skolan som behöver följas upp, att ha koll på att hushållsekonomi fungerar…
– Under de första två åren behöver nyanlända stöd från samhället att komma in i samhället, att landa och förstå allt viktigt, inte minst de sociala koderna.
Många nyanlända kommer från kulturer med sociala grupperingar, där männen försörjer familjen och kvinnor har hand om hushållsarbete, till ett land som har gått från samhörighetstänkandet till en mer individuell syn och mer digitaliserad.
– Många nyanlända har lämnat familjemedlemmar kvar i ett annat land och har försörjningsplikt mot dem. Därför tänker en nyanländ på familjemedlemmar före sig själv, tänker kortsiktigt och har inga långsiktigt mål. Det blir fokus bara på enkla arbeten, korta utbildningar. Inget som främjar en lyckad integration, säger Osman.
Ett annat problem uppstår när nyanlända flyttar till kommuner som inte har arbetstillfällen. Dit flyttar de för att de har vänner, släkt och ett bättre kontaktnät där. De bosätter sig i invandrartäta områden. Också det är ett hinder för en lyckad integration.
– Det är därför viktigt att svenska staten kan hjälpa nyanlända att skapa kontakter för inkludering i samhället. Utan inkluderingen kan integrationen inte fungera, säger Osman som menar att det borde finnas samlad hjälp för nyanlända för att kunna skapa kontakter och lära sig att orientera sig i samhället.
– Jag skulle gärna se mötesplatser där nyanlända fick träffa personer som kan ge information om samhället erbjuda hjälp med att läsa brev och förstå handlingar. Det allra bästa vore om man kunde samla alla aktuella myndigheter under samma tak.
I Kramfors och hela Sverige har privatpersoner och olika organisationer gjort stora insatser för att underlätta för nyanlända att komma bra in i samhället. Både då det gäller att lära ut språk, dela med sig av information och kunskaper och att skapa relationer mellan nyanlända och invånare på orten.
– Sådana insatser har visat sig mycket värdefulla och tack vare dem har många nyanlända klarat sig mycket bättre än dem som inte fått denna hjälp.
– Men jag önskar att det fanns en ännu bättre organisation hos staten för hur den på ett effektivare sätt kan rusta nyanlända för inträdet i det svenska samhället. Det skulle vara en god investering i många avseenden, säger Osman Saidabdala som nyligen blev svensk medborgare.