Osman är samordnare för Kramfors kommuns arbete med barnrättsliga frågor och ungdomsdemokrati

1053
Osman Saidabdala. Foto: Olof Wigren.
Annons

Den 1 januari 2020 blir Barnkonventionen – som antogs av FN:s generalförsamling 1989 – lag i Sverige.

Det innebär i korthet att beslut som fattas och som på något sätt berör barn, ska prövas utifrån ett barnrättsligt perspektiv. 

Osman Saidabdala är Kramfors kommuns samordnare för alla frågor som rör barnrättsliga frågor och ungdomsdemokrati.
 
Osman jobbade tidigare på Arbetsförmedlingen men är nu projektanställd av kommunen fram till sista december 2020.
– Jag brinner för mänskliga rättigheter och är även ordförande i den lokala FN-föreningen i Ådalen.
– Det här uppdraget som jag har fått känns väldigt viktigt. Barn och ungdomars rättigheter och möjligheter att påverka alla frågor och lagstiftningar som rör dem, måste tillvaratas. Vi som kommun har också en skyldighet att se till så att vi jobbar för det lokalt, säger Osman.
Hans arbete handlar initialt handlar mycket om förberedelser inför det som träder i kraft vid årsskiftet. Och, om information.
– Nu på lördag har jag ett informationsmöte på Kramfors bibliotek, jag har varit på Barks ungdomsgård och jag kommer att träffa våra förtroendevalda politiker, tjänstemän, skoleveler, lärare, föräldrar – ja, alla jag kan – för att förklara hur Barnkonventionen kommer att påverka oss och hur vi ska se till att vi följer den.
Även redogöra för nyttan med den.
Osman menar att det i mångt och mycket gäller att se på olika frågor ur nya perspektiv. Ur barns och ungdomars perspektiv.
– Det är en stor utmaning för många, och även för oss som kommun att lyckas implementera det här i hela vår verksamhet. Men jag ser stora möjligheter i att det här kan ge många positiva effekter på demokratiska processer och att få fler barn och ungdomar involverade i samhällsfrågor.
– Alla kan inte göra allt, men alla kan göra något, säger Osman och tillägger att det som nu görs blir en integrerad del i ledning och styrning för att uppnå ett bättre och väl underbyggt, rättighetsbaserat arbete.
 
 
Fakta om Barnkonventionen
och Kramfors kommuns arbete med den
 

Alla länder röstade för barnkonventionens antagande i FN:s generalförsamling den 20 november 1989  – vilket är unikt – och i dag har nästan alla länder ratificerat barnkonventionen. Att ett land har ratificerat en konvention innebär att det har bundit sig folkrättsligt till att förverkliga den. Sverige ratificerade barnkonventionen 1990, som ett av de första länderna.

Barnkonventionen innehåller 54 artiklar, varav 41 är ”sakartiklar” som slår fast vilka rättigheter varje barn ska ha. Resten av artiklarna handlar om hur staterna ska arbeta med konventionen. Sakartiklarna ska läsas som en helhet. Det går med andra ord inte att lyfta ut en sakartikel och läsa den helt skild från de andra. Man brukar tala om att konventionen är ”hel och odelbar”.

Fyra av sakartiklarna i barnkonventionen är vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra grundprinciperna. När man läser alla övriga artiklar ska man läsa dem med grundprinciperna ”som glasögon”.

  • Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och ingen får bli diskriminerad
  • Artikel 3: Att alltid se till barnets bästa
  • Artikel 6: Att barn har rätt till liv och utveckling
  • Artikel 12: Att barn har en åsiktsfrihet och en rätt att bli hörd i frågor som berör dem

Från och med 2020-01-01 blir Barnkonventionen lag i Sverige. Det betyder att beslut som fattas och som på något sätt berör barn, ska prövas utifrån ett barnrättsligt perspektiv. Detta innefattar beslut som tas i hela kommunorganisationen. För att kunna arbeta med bankonventionen på ett rätt och riktigt sätt pågår nu i Kramfors Kommun arbetet med att ta fram en riktlinje och en metod för hur vi arbetar utifrån barnkonventionen och att involvera barn och ungdomar i demokratin.

Källa: kramfors.se
Annons