Landslagsdebut och svensk mästare.
2018 var Nina Jakobssons bästa säsong hittills i karriären.
Piteås anfallsess var en av de största, positivaste överraskningarna i svensk damfotboll.
– Jag har nog inte riktigt kunna ta in allting än, erkänner hon.
24–åringen från Skellefteå var inte född när Sunnanå SK hade sina största framgångar på 1980–talet.
Fram till i fjol var Sunnanå den nordligaste föreningen i landet som blivit svensk mästare i damfotboll.
Nu är det Piteå IF som har det rekordet.
– När jag kom upp i Sunnanås A–lag hade laget åkt ur Damallsvenskan ett år innan, säger Nina.
Foto: Simon Eliasson/BILDBYRÅN.
För att fortsätta att utvecklas valde hon därför att flytta till Piteå.
Ett beslut hon aldrig ångrat.
– Jag tyckte att det var ett bra steg att ta och det har gått rätt bra hela tiden. Inte spikrakt uppåt, men det hade jag inte räknat med heller.
I fjol kom hennes stora genombrott.
Det blev sju mål i serien, debut i landslaget och så SM–guld på det.
I början av vintern skrev hon ett nytt tvåårskontrakt med Piteå IF som hon hoppas få uppleva fler framgångar med.
– Dels vill vi försvara guldet, dels ska vi försöka prestera bra i Champions League. Sedan drivs jag förstås personligen att få fler chanser i landslaget, säger Nina.
Foto: Avdo Bilkanovic/BILDBYRÅN.
Om du tittar på 2018 i backspegeln, hur känner du då inför allt som hände?
– Jag har inte smält det ordentligt. Det var så mycket bra som skedde på kort tid och samtidigt fanns det hela tiden nya uppgifter som krävde sitt fokus.
– Det finns inte så mycket tid till att njuta av framgång, den är färskvara. Man måste gå vidare och tänka framåt. Det där är på gott och ont förstås. Men visst framkallar tankarna på 2018 varma känslor, särskilt hösten.
Vilka förväntningar hade du och hela laget innan serien startade i fjol vår?
– Vi hade inge resultatmål faktiskt, bara att gå in för att försöka vinna varje match. När vi sedan fick en så pass bra start som vi fick, med sju raka segrar… klart, då började man tänka att, kanske… Men mest tänkte vi nog på när första förlusten skulle komma, även fastän vi borde tänkt tvärsom (skratt).
– Sedan blev det ju enormt ovisst och spännande ändå till sista sekunderna av serien. En fantastisk avslutning.
Hur tycker du att Piteås träningsförhållanden är, jämfört med era toppkonkurrenter längre söderut i landet?
– I fjol var det lite si och så. Vi tränade en del i en hall för femmannafotboll och åkte till Arcushallen i Luleå ett par dagar i veckan under vintern, för att kunna träna på fullstor plan. Till den här säsongen har vi fått en övertryckshall så nu är det mycket bättre förhållanden. Det kommer att göra oss bättre förberedda.
Kommer ni att kunna försvara mästerskapstiteln, tror du?
– Vi har aldrig varit i den här sitsen tidigare, men vi blev ju jagade större delen av förra säsongen så jag tror att vi kan hantera det bra. Vi har fått behåll stommen i laget från i fjol och har hård konkurrens om platserna i laget. Jag tror att allt det här gynnar oss. Vi har potential att bli ännu bättre som lag.
Foto: Carl Sandin/BILDBYRÅN.
Vad kan du säga om din egen utveckling sedan du kom till Piteå?
– Det här är min femte säsong i laget och jag har jobbat mycket med detaljer i spelet de senaste säsongerna. I fjol var det mycket som lossnade. Jag började känna mig tryggare med bollen, även i trånga utrymmen. Jag kunde ta emot den, behålla lugnet, ta mig ur situationerna och vända upp. Sen gjorde jag fler mål än tidigare också. Det i sin tur stärkte självförtroendet.
Du är nu en av Sveriges bästa anfallsspelare. Hägrar en tillvaro som proffs utomlands?
– Ja, det hade varit roligt att få spela fotboll på heltid. Men att bli proffs… jag vet inte vart och när (skratt). Det blir som det blir.
Nu kombinerar du fotbollsspel på elitnivå med studier.
– Ja, jag pluggar till civilingenjör med inriktning på arkitektur på Luleå Tekniska Universitet, men på halvfart. Jag känner att det är vad jag mäktar med. Jag får något att falla tillbaka på, samtidigt är det ett bra sätt att inte bara tänka på fotboll hela tiden.
För dagarna kretsar mycket kring fotboll.
Särskilt från det att tävlingsmatcherna inletts.
– 2018 var ett fantastiskt bra år. Men jag hoppas och tror att 2019 blir det också, säger Nina Jakobsson.