Bill Olson, född och uppvuxen i Köpmanholmen men med Umeå som hemort sedan många år, återvänder alltid till sin hembygd. Särskilt på somrarna.
Åtskilliga är hans utställningar i Nätradalen genom åren.
I sommar blir det ännu en, tillsammans med Eva Skåreus, i Tvättstugan i det gamla fabriksområdet på Köpmanholmen.
– För mig är Holmen först och främst folket och allt som folket skapat här. Utan folket, ingenting. Min konst är folkets konst, säger Bill.
Han och konstnärskollegan kallar sin gemensamma utställning Eva & Bill – svart på vitt å vilken färg?
Den pågår från 20 juli till 4 augusti på övervåningen av den gamla Tvättstugan intill fabriksbyggnaderna, på det område som numera är sanerat och blivit platsen för många konstnärliga utsmyckningar och kulturella händelser.
– Det blir fjärde gången för mig i de här lokalerna, säger Bill.
Snett till vänster om Tvättstugan och i riktning mot kajen, finns bland annat Piren, även kallas Havets sal. Ett konstverk med en dykdalb i centrum. Dykdalber var bottenfasta konstruktioner av trä som var vanliga under sågverksperioden för att förtöja fartyg vid.
Piren är en del av Köpmanholmens fabriksträdgård som både är en förening och en permanent konstinstallation.
För fyra år sedan var Eva Skåreus med om att färdigställa den första delen av det, där just Piren ingår, och i augusti är det invigning av nästa alldeles intill: Arkivsalen.
Eva, som kommer från Stockholm men numera är bofast i Köpmanholmen, säger att datum för invigningen är satt till den 10 augusti.
– Skissarbetet har pågått i flera år och det vi är inne i nu är slutet av en kreativ arbetsprocess, förklarar hon.
På utställningen i Tvättstugan kommer Eva att bidra med akvareller. Bill kommer att hänga svartvita teckningar och oljor.
– Tvättstugan är en väldigt passande utställningslokal, som vi hoppas ska kunna göras ännu mer tillgänglig för alla i framtiden och kunna användas mycket mer och av fler. Vi har en bra dialog med fastighetsägaren om det här. Bland annat vill vi undersöka möjligheterna att skapa en hiss eller liknande, för att även rörelsehindrade ska kunna ta sig upp på övervåningen utan problem, säger Bill.
Tvättstugan var, när den användes för sitt ursprungliga syfte, både en tvättstuga för kläder och människor. Verksamheten pågick på två olika plan.
– Jag minns att jag fick följa med hit som barn. Arbetare fick tvätta sig gratis men alla andra fick betala en avgift. Tvättstugan har en intressant historia, precis som hela det gama brukssamhället har det.
Eva Skåreus och Bill Olson menar att utvecklingen för Köpmanholmen, efter den smärtsamma fabriksnedläggningen på 80–talet, gått från att ha varit dyster till mycket hoppfull.
– Inflyttning, föryngring, optimism och företagsamhet sticker ut idag och så då ett rikt kulturliv. Konsten bidrar med sin del och vi som är verksamma känner starkt för den här platsen, fabriksområdet som var hjärtat i samhället och som nu har en ny roll i en ny skepnad, säger Eva Skåreus.
