Det började 1963 med just bordtennis, eller pingis som sporten ofta kallas. Docksta BTK bildades av ungdomar som ville lira mot varandra.
Sedan dess har DBTK vuxit och tagit sig an både företag, fastigheter och en musikfestival.
Men pingisen finns kvar.
Varje torsdag i Vibyggerå bygdegård spelas det på flera bord.
Det är gubbar som servar och smashar.
Några av dem var med redan för 55 år sedan.
När jag besöker gubbgänget kommer jag lagom till kaffe, kakor och tårta.
– Go´fikat är lika viktigt som själva pingisen, skrattar Hans–Erik ”Hacke” Näslund.
Han var klubbens första ordförande och är idag ordförande i DBTK:s separat bolag som sköter en rad affärsverksamheter och fastigheter.
”Hacke” åker från Kramfors, där han bor, varje torsdag för att träffa sina gamla kompisar och spela pingis.
– Man har fortfarande vinnarinstinkten i sig, ler han och blinkar med ena ögat.
”Hacke” är dock inte den mest långväga spelaren.
76–årige Lars Wikner åker ända från Undrom i Sollefteå kommun, för att vara med.
En annan trotjänare, och den som drog igång torsdagspingisen, är klubbens förste kassör och mångårige kanslichef Berndt ”Darris” Böhlenius.
– Det här är fantastiskt, säger han. Att vi är så många som kommer hit och att vi har så roligt tillsammans. Det sätter guldkant på vardagarna. Pingis och bridge är två fritidsintressen som jag har stor glädje av.
”Jacke” Näslund kommer förbi, med en svettdroppe i pannan och ett stor leende.
– Det ska mycket till för att jag ska missa torsdagarnas ”gubbdagis”, säger han.
Koncentrationen när matcherna pågår är total.
Visst skrattas det åt missar och bra slag beröms, men inom de flesta bor det fortfarande en vilja att vara den som tar hem spelet.
– Visst år det så, säger ”Darris”. Men jag tror ingen deppar över en förlust på samma sätt som när det var seriespel förr i tiden.
Den sociala samvaron är det viktigaste.
Gemenskapen.
Skratten.
Och go´fikat.
– Att få umgås så här med gamla kompisar, det betyder mycket. Nu hoppas vi att de ska ansluta lite kvinnor också. Det finns många kvinnor som spelat för DBTK genom åren och vi ska försöka få dem att komma hit, förklarar ”Darris”.
Han slutade jobba aktivt i DBTK för några år sedan, men hann under sin tid i den vara med om enormt mycket.
Nya sektioner startades, fastigheter har köpts och sålts, föreningen var med om att rädda den nedläggningshotade Docksta Skofabrik 1992, den har tagit över flera verksamheter och på senare år avyttrat många av den vilket lett till nya företag och flera arbetstillfällen.
DBTK har också fått Stora Landsbygdspriset av tidningen Land och utsetts till Årets Lokala Utvecklingsgrupp av Hela Sverige ska leva.
I Docksta har DBTK i mångt och mycket varit den som drivit samhället framåt.
Nu har yngre krafter har tagit vid, men föreningssjälen är densamma. Och en del av den finns i gubbarna som spelar pingis i bygdegården på torsdagarna.