Uppsagda krögare, kritiserad personalpolitik, pausade verksamheter och langos (!) är några av de ämnen som skapat rubriker kring Västernorrlands museum de senaste åren.
Museichefen Jenny Samuelsson säger att hon räknade med en tuff uppgift när hon började sin tjänst 2016.
– Det är positivt att folk bryr sig om vår verksamhet och engagerar sig i det som sker, men ibland tycker jag nog att museet borde få mer uppmärksamhet för allt vi gör inom vårt uppdrag.
Anslagen till kulturen minskar och det drabbar även länsmuseet.
Låga uppräkningar från stat och region har gjort att man fått omorganisera, omprioritera och göra personalförändringar.
– Det är naturligtvis tråkigt att vi och andra museer i landet, på grund av underfinansiering inte kan förverkliga ens de grundläggande krav vi har på oss och än mindre möta de behov som finns.
– Några museer har helt valt att stänga under sina förändringsprocesser, men vi kommer att ha öppet även när förändringsarbetet pågår, säger Jenny som i egenskap av huvudansvarig för länsmuseet är den som får ta emot mest kritik för hur människor upplever det som sker på Västernorrlands museum.
Insändarna i lokalpressen har varit många. Några av de kraftigaste stormarna har rört uppsägningen av avtalet för Spjutegårdens gästgiveri för ett par år sedan och att det inte erbjöds langos på julmarknaden tidigare i vinter.
– Jag har allt respekt för att människor har åsikter och reagerar på beslut som de tycker är felaktiga. Vi har dock försökt förklara hur vi resonerat och vad det faktiskt handlar om, vilket nog underlättat en del.
Jenny menar att mycket har hänt sedan Theodor Hellman lade grunden till friluftsmuseet i Härnösand 1913.
– Mål och värdegrunder måste hela tiden revideras och anpassas till den verklighet som råder. Mitt och mina medarbetares fokus ligger nu på att skapa en så bra verksamhet som möjligt och i det ligger bland annat att se över våra basutställningar, stärka vårt uppdrag vad gäller länets kulturarv och kulturmiljöer – till exempel arkeologi och byggnadsvård – och att göra så att vi blir en ännu intressantare mötesplats både fysiskt och digitalt.
– Vi vill gärna bredda oss så att vi kan nå fler målgrupper som annars inte är frekventa muesibesökare.
Ett högprioriterat område är underhållet av alla byggnader.
– Det har saknats tillräckligt med medel för det många, många år och läget just nu gör inte att det ser ljusare ut för de kommande åren. Vi diskuterar löpande hur vi ska hantera situationen på bästa sätt och det behövs strategiska beslut.
För att öka intäkterna och minska kostnaderna för länsmuseet är Jenny Samuelsson inte främmande för att man ska hyra ut lokaler till andra verksamheter eller helt sonika sälja vissa byggnader.
Somliga kan också komma att rivas.
– Det kan tyckas drastiskt men kan vara en bra lösning på olika sätt. Men det här är en fråga som stiftelsen som äger och driver länsmuseet ytterst måste ta ställning till.
–Förutom dessa åtgärder är det viktigt med andra typer av extern finansiering, till exempel i projekt och olika samarbeten.
Positivt för Västernorrlands museum är att besökarantalet är stabilt och vissa år ökar.
– Här ser jag tydliga kopplingar till det ökade intresset generellt för Höga Kusten som besöksmål och för museets vidkommande är det angeläget att fortsätta vara en del av besöksnäringen och dra fördelar av den. Det är ett område som inte minst jag personligen tror att vi har mycket att vinna på.
– Jag arbetar mycket tillsammans med näringen för att etablera oss som en stark aktör inom kulturturismen. Vår roll som kompetenscentrum för besöksnäringen är också viktig att trycka på.
Västernorrlands museum har idag 40 medarbetare och en kompetensförsörjning som Jenny Samuelsson betecknar som god, utifrån de beslut som är tagna för de kommande årens prioriteringar.
FOTNOT: Detta reportage har även varit publicerat i tidningen Nordsverige.