Jag gillar att det är raspigt, lite rufft och långt ifrån tillrättalagt när Gibrish på sitt fjärde album Andrahandssånger (Paraply Records) tar ytterligare ett steg mot att bli ett av Norrlands mest intressanta band.
Nog för att jag alltid kommer att hålla Gibish bättre live än på skiva. Men det här är riktigt bra, även sittandes i en fåtölj och noggrant lyssnande på texter som speglar samhället och även slår ett slag mot främlingsfientlighet.
Understundom är det vemodigt och mörkt, understundom lekfullt och teatraliskt.
Det spretar men på ett slags konsekvent sätt och jag tycker absolut att det här är ett helgjutet album.
Gibrish bästa.