Du kanske undrar över rubriken. Spring bara när du måste… Är det en lat mans motto?
Nej, jag syftar på stressen i vardagen och hur vi borde förhålla oss till den.
Att skynda när det behövs men annars ta det lugnt. För att helt enkelt minska risken för att bli sjuk av stress.
Man talar inom viss forskning om positiv och negativ stress. Att det finns stress som gör oss gott och stress som skadar oss.
Jag är ingen forskare men jag vet vad hög stress under lång tid kan göra med en människa. Och vad det krävs av en människa som snubblat och ramlat omkull i stresshjulet att komma tillbaka som en fullt ut fungerande individ igen. Ständigt stresspåslag är en fara.
Om jag ser på mig själv i backspegeln var jag en man som alldeles för ofta plöjde mig fram i vardagen i högt tempo och tittar jag mig omkring ser jag många människor som gör detsamma. De springer när de borde gå, bara för att de gjort det till en vana. De lyssnar inte på samtalen de befinner sig i, utan är hela tiden bakom nästa hörn. Och varje signal från telefonen eller blink på datorn utlöser en omedelbar svara–och–åtgärda–reflex.
Hypereffektivitet och högprestation löper som en röd tråd genom dygnets vakna timmar. Skynda, fixa, åtgärda.
Jag säger bara: spring när du måste. Gå när du kan. Och se till att stanna upp, reflektera och vänta in dig själv så ofta du har möjlighet.
Tro mig, du kommer både att må bättre och känna större tillfredsställelse i ditt arbete av det.
Det är i regel svårt att bryta mönster och beteenden, men det är värt mödan.