Annons
70-talets mitt.
Soluppgång i Mjällomsviken en sommarmorgon i juli, lugnt på havet, cirka tio plusgrader.
Pappa, med bara ett tunt linne på överkroppen, pipan i munnen. Hela han som ett skimmer av harmoni.
Volvo Pentans rytmiska motordunk och den ulvöbyggda träbåten som tar sig fram i behagliga sex-sju knop.
Det är sådant jag minns mest nu och blir varm i kroppen av, inte pappas sista sex år av sjukdom och den allt yngre vardagen, utan hopp om bättring.
Jag minns allt det där innan, allt som inte kommer att lämna mig, allt det där ljusa och fina och det som bidrog till att forma mig och mina värderingar.
På lördag skulle pappa ha fyllt 85 år. På fredag tar vi ett sista farväl av honom.
Annons
