Konst, historiska byggnader och bevarandet av olika industriepoker gör Nätradalen till ett kulturellt centrum i Nolaskogs.
Här har också två privata testamenteringar givit stora medel till satsningar på både gammalt och nytt.
Magnus Näslund är heltidsanställd av Nätra Hembygdsförening, med kontor mitt i bruksorten Köpmanholmen. Här fanns både sågverksindustri och massafabrik förr i tiden. Det sistnämnda lades ned av ägaren NCB 1982.
– Då följde några tunga år för Köpmanholmen, med utflyttning och byggnader som förföll. Men nu har samhället blommat upp igen, konstaterar Magnus.
Många barnfamiljer väljer att bo här i stället för i Örnsköldsvik två mil norrut. Föreningslivet är rikt, fabriksområdet har sanerats och gjorts fint.
Och så var det ju detta med konsten och det lokala kulturarvet, där hembygdsföreningen har en central roll.
– Hela Nätradalen bär på en rikedom i form av kulturhistoria och vi vårdar och utvecklar den på olika sätt, säger Magnus.
Privata medel har haft en avgörande betydelse för det som åstadkommits.
Två av varandra oberoende personer, med sina rötter i bygden, har nämligen donerat sina efterlämnade rikedomar till den lokala kulturen.
Först var det Jonas Nätterlund från Rössjö i Sidensjö. Hans testamente som hittades efter hans död 1995 gjorde gällande att hans aktieportfölj – värd 24 miljoner kronor – skulle gå till en stiftelse, som fick i uppdrag att köpa in konst och skulpturer för utsmyckning av Nätradalen. Detta sker varje år.
2007 kom nästa stora donation, då Mikko Andersson – född Kavén i Finland men som kom till Sverige och Köpmanholmen som krigsbarn 1941 – via sitt testamente gav hela sin kvarlåtenskap, värd cirka 30 miljoner kronor, till en stiftelse med ändamålet bevara och utveckla museiverksamheten Bruksmuseet/Smedsgården i Köpmanholmen.
– Vi är ganska säkra på att Mikko Andersson inspirerades av Jonas Nätterlund, men oavsett det är det här pengar som innebär enormt mycket för det lokalhistoriska kulturarvet, säger Magnus Näslund.
Bruksmuseet ligger bara ett par stenkast från det hus som Mikko Andersson växte upp i på Köpmanholmen.
Hembygdsföreningen har rusat upp huset och har även sitt sommarcafé Svea i det.
Bruksmuseet är ett litet, fyrkantigt hus från 1864 som kallades Bläckhornet. Det är inrett som en arbetarbostad från 1920–talets mitt och hembygdsföreningen gör guidningar i det under hela sommarhalvåret. Det har cirka 4 000–5 000 besökare om året.
– Vi guidar även besökare, ofta grupper, i Herrgårdsparken som är en av konst smyckad udde vid Åfjärden, med naturstigar, blomsterarrangemang, rast– och grillplatser.
Herrgårdsparken är en del av High Coast Art Valley, som finansierats med medel från Nätterlunds–stiftelsen. Här finns förutom installationer och skulpturer, även bilder från två sekler då en ångsåg, sulfitfabrik och en sulfatfabrik var dominerande punkter i Köpmanholmen.
– Det är fint att en hel del från den tiden kunnat bevaras, som bostadshusen längs Solvägen, och Solgården – som var Sveriges första daghem i sitt slag och numera privatbostad – och även fotbollsanläggningen Forssvallen från 1934 med sin gamla träläktare med tak.
– Tyvärr, är den anrika samlingslokalen Forssgården riven i likhet med den ståtliga Herrgården, säger Magnus Näslund.
Forss AB var namnet på det bolag som drev bruken och sågen i tre generationer av familjen Hedberg.
Men tillbaka till bruksmuseet.
I huset där det är inrymt bodde under lång tid sågsmeden Erik Westlin och hans familj.
– När många av de äldre husen på orten började rivas i slutet av 1960–talet, sparades det här för att utgöra ett minnesmärke från industriepokens barndom som kunde utvecklas till ett museum.
NCB skänkte huset till hembygdsföreningen 1970 och tack vare Mikko Anderssons pengar är nu framtiden för bruksmuseet tryggad.
Nätra hembygdsförening har även ett helt nytt projekt på gång.
På tomten intill bruksmuseet, som ligger längs allén upp till den plats där Herrgården låg, ska man återuppbygga det rivna huset ”Ringarbönninga”.
Det ska i sin nya skepnad rymma både samlingslokal och utställningslokal.
– Vi har ansökt och fått pengar från både Mikko Anderssons stiftelse och Örnsköldsviks kommun och ska uppföra huset som det såg ut förr, men med en utbyggnad. Sammanlagt blir det drygt 200 kvadratmeter lokaler på två plan och det kommer att stå färdigt under 2020.
– Vad vi gör är att återskapa ett kulturhistoriskt hus i bruksmiljö med ett ändamålsenligt och modernt innehåll, säger Magnus Näslund.
Den livaktiga hembygdsföreningen – grundad 1935 – driver också en second hand–butik i Bjästa, fem kilometer från Köpmanholmen. I Bjästa finns även den välbevarade hembygdsgården med bland annat loge, bagarstuga och en stor friluftsscen med åskådarläktare.
– Vi har många aktiviteter under året och över 350 medlemmar. Men vi, som så många andra hembygdsföreningar, har en medlemsskara med ganska hög medelålder. Vi jobbar hela tiden för att få yngre att engagera sig och en del blir det tack vare intresset för lokalhistorien och områdets kulturella arv, säger Magnus Näslund.
Han är själv ett levande bevis för det.
– Jag har ett stort engagemang för bygden och för att bevara berättelser, bilder och föremål för kommande generationer. Jag har dessutom förmånen att få jobba med det som är mitt stora intresse, ler han.
Några kilometer från Herrgårdsparken, Café Svea, bruksmuseet och Nätra hembygdsgård ligger Näske.
Här vill en förening skapa ytterligare kultursatsningar i Tolfhamn, den avlidne konstnären Malte Nyberg XII:s gamla ateljé och sommarboende.
Men det är en helt annan historia….