Det var när Veronica Brännström i Skellefteå fyllt 32 år och just separerat från pappan till hennes två söner, som hon insåg att det var dags för en förändring i livet.
En slags mental makeover.
Hon gick från att vara ”ganska grå och en sån som mest anpassade sig till andra” – för att använda hennes egna ord – och bli en självständig och stark kvinna. På köpet blev hon en Instagram–succé.
Det är som hiipieshake hon är känd på en av de mest populära kanalerna på sociala medier.
Här har Veronica lagt ut bilder på företrädesvis sig själv och skrivit öppet och naket om sin vardag i över fyra år.
– Den här ”förvandlingen” jag gick igenom hade inget med barnens pappa eller vårt förhållande att göra, är hon snabb att poängtera.
– Han är en fantastisk kille och en underbar pappa. Att vi skildes åt berodde enbart på att vi inte kunde ge varandra det vi behövde längre.
Veronica hade kommit till insikt om att hon inte var den person hon ville vara.
– Jag har väl aldrig varit en tyst mus men jag hade fram till dess hållit inne mycket med mina åsikter och mina värderingar. Jag ville helt enkelt vara alla till lags.
– Till sist höll jag på att kvävas…
Som 32–årig tvåbarnsmamma och singeltjej, född och uppvuxen i Skellefteå, var det dags att göra något åt saken.
Att ta redan på vilken hon egentligen var, vilken person hon ville och k u n d e vara, och att lätta på sina känslor och tankar inför andra.
Det skedde steg för steg i vardagen och processen har kunnat följas på Instagramkontot hiipieshake.
Något som skapade allt större uppmärksamhet, fick många att vilja följa henne och gav en bild av en kvinna som ville leva livet och lära känna nya sidor av sig själv.
– Jag skrev bland annat om hur det vara ett vara mamma till två små grabbar, hur jag dejtade killar och vad jag ansåg om olika saker. Jag vågade stå upp och sticka ut och det fick mig att växa som kvinna.
– Samtidigt blev jag en inspirationskälla för många människor. Jag vet inte h u r många gånger jag både i jobbet och privat träffat på människor som berömt mig för de steg jag tagit, det jag lagt ut på Insta och mitt mod. Det är fascinerande och det gör mig alltid lika glad.
De första åren blev det minst ett inlägg om dagen.
Så tog singelperioden slut.
Veronica träffade sin sambo Björn och flyttade med honom och barnen ut från stan till en villa i Burträsk.
– När jag skrev om det och att jag inte var singel längre tappade jag 600 följare direkt, skrattar hon.
– Det var väl mest killar som var intresserad av mig så länge jag inte var upptagen.
Två ämnen hon tagit upp och som gett många medkännande reaktioner är psykisk ohälsa och missfall.
– Jag och min sambo har drabbats av två missfall och jag har varit öppen med både det och att jag mått psykiskt dåligt. Det tror jag varit en hjälp för andra som befunnit sig i liknande situationer och inte tordats pratat om det.
– När jag skrivit om mina känslor och erfarenheter har det fått andra att också släppa ut det som de burit på.
Numera gör Veronica ungefär två till fem Instagraminlägg i veckan och mer och mer har kommit att handla om inredning.
– Det är inredning och sociala medier som är mina stora intressen vid sidan av familjen.
Om du ser tillbaka på de här fyra senaste åren, hur tycker du att du utvecklats?
– Oj, det är massor! Jag har visat för mig själv att jag vågar ta för mig, att släppa på lite av min stolthet och erkänna mina brister och tillkortakommanden men att det inte gör mig sämre för det. Jag känner att jag står stadigt på egna ben även fast jag älskar min familj.
– Numera vågar jag också säga vad jag tycker och står för och bryr mig inte så mycket om vad folk säger om det
– Sedan är det ju en rätt kul grej att jag har rätt många tatueringar men att jag inte gjorde min första förrän jag fyllt trettiofyra…
Veronica jobbar som servitris på Brygg Club & Café och var tidigare känd som en duktig idrottstjej.
– Jag spelade både fotboll och innebandy. I innebandy spelade jag längst för Rönnskär som då var i division I. Jag siktade på landslaget men när jag inte kom med där slutade jag. Då var jag 25 år.
– Känslan av att vara helt klar med idrotten var skön. Jag hade satsat och sett hur långt jag kunde nå och när jag inte kom dit jag siktade var det inte kul längre. Det var inte svårare än så.
Hon pratar ganska snabbt och formulerar sig väl.
Det känns inte som om Veronica lider någon brist på självförtroende – vilsenheten i unga år är uppenbarligen puts väck – och hon ger ett intryck av att vara både målmedveten och intensiv.
– Jag är rätt rastlös av mig, förklarar hon, men jag gillar också att bara sitta i en fåtölj med ett vinglas och lyssna på musik.
Och då gärna på hiphop eller 50–talsmusik.
Har du fått många negativa kommentarer på Instagram på det du lagt ut?
– Vet du, inte en enda!
Men o m du skulle få en sådan en dag, hur tror du att du skulle reagera då?
– Jag tror inte det skulle bekomma mig, faktiskt.