Lunde.
När E4:an drogs om i mitten av 1990-talet gick Lunde från att vara ett centralt samhälle i Kramfors kommun till att hamna lite på sidan om.
Kåge Wästerlund gjorde förvisso sitt för att det skulle fortsätta att komma folk till Lunde och företag som Ådalens Radio & TV har också genererat besökare.
Men mest av allt är det byggnadsverk och historiska händelser som gjort att Lunde undgått från att somna in.
Nu anser jag att det är hög tid att ge Lunde högre status och att marknadsföra det hårdare som besöksort.
Här finns ju några av Ådalens mest intressanta sevärdheter.
Dessutom finns det utrymme för att satsa på fler.
Låt mig utveckla resonemanget.
Först och främst har Lunde det som bilburna turister frågar allra mest om när de kommer till den här delen av Ådalen: Lenny Clarhälls monument från 1981 över Ådalshändelserna femtio år tidigare.
Unga som gamla vill se det.
Historien om det som skedde innan fem personer sköts ihjäl av militären 1931 är något som engagerar många människor även i våra dagar.
Jag är glad för att Kramfors kommun ger det uppmärksamhet i den antologi som i höst ges ut inom ramen för projektet ”Besöksnäring i Höga Kusten – en resa i tid och rum”, men det borde kunna lyftas ännu mer.
Det finns potential att locka ännu fler besökare till Lunde tack vare Ådalsmonumentet och händelserna i början av 1930-talet.
Ett annat skäl att besöka Lunde är Sandöbron.
Inte bara för att den är en särdeles vacker bro utan även för att broraset på hösten 1939 är någonting som många vill veta mer om.
När Sandöbron slutligen stod klar 1943 var den världens längsta enspannsbro.
Ännu en besöksanledning i Lunde är det k-märkta Wästerlunds konditori med sin delvis identiska inredning sedan öppnandet på 1940-talet.
När jag då och då lägger ut en bild på Wästerlunds på sociala medier får jag omedelbart kommentarer från människor över hela landet, som minns konditoriet med sin neonskylt på taket föreställande en konditor som häller kaffe i en kaffekopp.
Och apropå den vore det en nåd att stilla bedja att den kunde renoveras så att den äntligen kunde tas i bruk igen efter många år av bokstavligt talat mörker.
Slutligen finns i Lunde Ådalens veteranbilsmuseum med sina bruksbilar från 1920-talet och framåt, varav många rullat på Ådalens gator.
Ådalsmonumentet, Sandöbron, Wästerlunds konditori och Ådalens veteranbilsmuseum är fyra dragare inom en radie av cirka 400 meter som borde göra Lunde till ett självklart kulturnav i Kramfors kommun. Som går att utveckla ännu mer!
När jag ser det som förut var en bensinmack och verkstad och senast inhyste ett maskinföretag på ovansidan av vägen, mitt emot Ådalens veteranbilsmuseum, drömmer jag om att det skulle kunna göras om till ett återbruksmuseum och en utställningslokal.
Det borde väl gå att göra om detaljplanen för någonting sådant?
De bilister som färdas längst E4:an ska självfallet upplysas om vart Lunde finns och vad det har att erbjuda.
Det är i sanningens namn en hel del och jag är övertygad om att ännu fler skulle ta omvägen över Sandöbron för att ta del av det.
För det är värt det.
Alla gånger.