Gösta Ekman d ä och Ernst Rolf har uppträtt här. Och den legendariska Kata Dahlström har talat inför 600 personer i salen.
Babelsberg i Kramfors rymmer mycket historia.
Den kan med fog beskrivas som ett kulturhistoriskt landmärke.
Nykterhetsföreningen IOGT tog initiativet till att bygga Babelsberg – på berget med samma namn – sedan alkoholmissbruket ökat i Ådalen, när främst arbetare vid sågverken tog till flaskan för att stå ut med fattigdomen och det hårda arbetet.
Mellan 1870 och 1910 fyrdubblades befolkningen i det som kallades för nedre Ådalen och under nästan samma period startade drygt 20 nykterhetsföreningar i området.
IOGT var den förening som samlade ihop pengar bland sina medlemmar och påbörjade byggnationen som kom att ta över 13 år innan Babelsberg stod färdigt. Då kom det att bli något av ett nöjestempel och än idag används huset ofta till konserter och kulturella arrangemang.
Ann Renström har skrivit den intressanta och initierade skriften ”Ordenshuset Templet nr. 72 Hemfrid av Templarorden eller Babelsberg kort och gott” som utkom 1999.
I den står allt som är värt att veta om Babelsberg och även en hel del om livet och utvecklingen i Kramfors och Ådalen från mitten av 1800-talet.
I denna skrift står bland annat att det var snickaren Per Olof Näsman och byggmästaren Nils Olof Nyholm som var huvudupphovsmän till Babelsberg, som fick en s.k. schweizerstil som var mycket populär vid den här tiden.
1947 såldes ett ganska slitet Babelsberg till Kramfors stad och det fanns då planer på att riva huset men i stället rustades det upp och byggdes delvis om 1952.
Åren 1995 till 1997 renoverades det igen, sedan ett nytt rivningshot vilat över det.
Kuriosa är att landets nykterhetsrörelse på 1980-talet ville montera ned och flytta Babelsberg till Skansen i Stockholm, men Kramfors kommun sa – lyckligtvis – nej till det.
Tusentals är de människor som tagit trappan upp till Babelsberg. Den trappa som används idag invigdes så sent som 2012.
1997 förklarade Länsstyrelsen Västernorrland Babelsberg för byggnadsminne.