Sverige blir bestulet på en straff, kämpar tappert mot regerande världsmästaren Tyskland och faller till sist på ett frisparksmål från Toni Kroos efter 94 minuter och 45 sekunders spel.
1-2 i Sotji i går kväll svider fortfarande.
Men mest av allt svider det att vi har en så utbredd rasism i vårt avlånga land. Så många personer som vädrar sitt hat och sina vedervärdiga åsikter.
Jimmy Durmaz – som hade stor del i att Sverige gick till detta VM-slutspel – gjordes till syndabock för 1-2-förlusten och det här är två av inläggen på sociala medier som jag tagit del av:
Det är fullständigt vedervärdigt.
En skam för Sverige.
Och ett trist tecken för vår tid, eftersom rasismen frodas och ett högerpopulistiskt parti går framåt och nazister allt oftare marscherar och demonstrerar på gator och torg.
Det skrämmer mig men mest av allt gör det mig heligt förbannad.
Idag visar tusentals och åter tusentals att vi inte accepterar hatet mot Jimmy Durmaz och vi måste fortsätta att göra det, varje gång rasisterna sticker fram sina fula trynen och sprider dynga i olika sammanhang.
Det är vår förbannade skyldighet att göra det, för att vi inte vill ha rasism i vårt samhälle, inte inom idrotten och inte någonstans.
Jag vill leva i ett Sverige som kan så mycket bättre än så här.