En gång hade sågverket en produktion på 160 000 m3 gran.
Numera är Lugnvikssågen nedlagd, men det finns fortfarande ett justerverk i drift och utlastning som sågas och torkas på Bollstasågen sker härifrån med både bil och båt.
1874 togs det första sågverket i drift i Lugnvik, färdigställt av bland andra norrmannen Ole Gjørd sedan Axel Nilsson påbörjat det några år tidigare.
Det var inledningen på Lugnviks förvandling från jordbruksbygd till sågverkssamhälle.
Sågen brann ned 1884 men en ny byggdes upp.
Bolaget Björkå AB expanderade i omgångar och det fanns även verksamhet i Hallstanäs. När sågverk efter sågverk i Ådalen lades ned under 1920-talet, fortsatte det att produceras i Lugnvik och brädgården moderniserades småningom.
1967 såldes sågverket av Björkå AB till SCA och blev ännu modernare.
Men efter 126 år skulle sågen som överlevt bränder och två världskrig ändå läggas ned.
– Sågningen och torkningen avslutades i Lugnvik i slutet av år 2000, när bolaget Scaninge bildades. Driften införlivades med Bollsta sågverk med gemensam ledning och ekonomi, säger Katarina Levin, som under en period var sågverkschef i Lugnvik.
Hon blev därefter affärschef och sågverkschef på Bollstasågen och är sedan årsskiftet sågverkschef på Tunadals sågverk utanför Sundsvall.
– Jag gissar att sågen hade som flest anställda under 1940- och 50-talen, säger Katarina.
– Övertaligheten var cirka 80 personer när sågen avvecklades för 14 år sedan. Många fick dock jobb i Bollta och arbetar fortfarande där. Pensionsavtal var också en lösning.
Idag jobbar cirka tio personer dagligen i Lugnvik.
Till justerverket kommer cirka 80 000 m3 bräder per år efter att ha sågats och torkats i Bollsta.
Totalt producerar Bollstasågen cirka 550 000 m3 per år.
– De största marknaderna för det som levereras från Lugnvik är Sverige och Marocko, säger Katarina Levin.