Jonna Jinton är en av landets mest följda och kända influencers. En inspiratör för både unga kvinnor och folk som bor eller vill flytta ut på landsbygden.
Själv gjorde hon en sådan resa för några år sedan.
I vintras lade hon en ut film på sig själv där hon i solsken pulsade genom djupsnön för att hänga nytvättade kläder på tork. Den delades snabbt på sociala medier och hade i slutet av april sett av 23 miljoner människor.
Det är personligt rekord för Jonna.
Det förra, en film där hon ägnade sig åt kulning – en metod som tidigare användes på fäbodar för att locka till sig boskap – har setts av drygt 15 miljoner.
Livet på landet fascinerar uppenbarligen.
– Jag kan göra allt jag vill här – filma, blogga, fotografera – i en miljö som är oslagbart vacker, ger mig harmoni och skänker mig lugn, konstaterar Jonna.
Hon bytte Göteborg mot stillheten, lugnet och i mångt och mycket även ensamheten i den lilla byn Grundtjärn i Örnsköldsviks inland. Från en stad med drygt en halv miljon invånare till en plats där det bor tio personer.
Det var inte en kulturchock.
Det var början till ett nytt, annorlunda och innerligt önskar liv.
– Jag hade länge längtat efter en liten stuga på glesbygden, med vedkamin, hund och tystnad. Ett enkelt liv med utrymme för mig själv, mina tankar och mitt skapande i full frihet.
– Grundtjärn kände jag till sedan innan. Min mamma är född i byn och även min släkt från hennes sida sedan långt tillbaka. I Grundtjärn har jag mina rötter. Jag var här första gången redan när jag var elva dagar gammal, och sedan dess har vi varit här några dagar varje sommar. Kärleken till byn har bara växt med åren.
Jonna omvandlar intryck till bloggtexter och tavlor och ger sig ofta ut på fotografiska expeditioner.
Från ”ingensmansland” når hon sedan ut till hela världen med hjälp av Internet.
– Trots att jag bott här i över åtta år har jag massor kvar att upptäcka. Jag tror inte ens att jag sett en bråkdel.
En typisk vardag kliver hon upp vid fyra på morgonen – ”sambon kliver också upp då, för att hinna till jobbet i Örnsköldsvik klockan sju” –, äter frukost, svarar på mail och förbereder dagens blogginlägg.
– Sedan slår jag in tavlor eller fotografier som jag sålt, ger mig ut med kameran och fotar, skriver och lagar middag. Går ut med hunden. Om kvällarna målar jag i regel eller redigerar videblogginlägg.
– Även om jag har så mycket att göra vissa dagar att jag inte vet hur tiden ska räcka till, kan jag bara öppna dörren och få känna naturen och tystnaden. Det är ett måste för att jag ska må bra.
Numera har hon även en studio i Myckelgensjö, en by med cirka 80 invånare som ligger drygt en mil från Grundtjärn. Där finns också den närmaste mataffären.
– I Göteborg hade jag en minuts promenad till flera affärer. Men jag saknar inte det ett dugg. Det här jag hör hemma, säger Jonna. Och det har jag känt från första stund.
Hennes skildringar, berättelser och bilder skapar också nyfikenhet för Höga Kusten hos andra människor ute i landet.
– Intresset är stort för att flytta hit men det är faktiskt svårt att hitta boenden. Här i Grundtjärn till exempel, finns inte ett enda hus till salu. Folk står i kö för att köpa.
Hon var förvisso medveten om det innan hon flyttade hit, men är ännu mer insatt nu i hur människor på landsbygden har både handlingskraft, kreativitet och ett driv att skapa förutsättningar att bo och verka utanför städerna. Att många yngre helst vill bo kvar där de är födda, på landet. Och att gemenskapen och föreningslivet i små byar kan skapa stordåd.
– Det kan vara allt ifrån att rädda handelsbodar, som i Myckelgensjö, öppna bensinmackar, få fiber och så vidare.
– Viljan att bevara och utveckla och är ofta mycket starkare än att ge upp. Det kan vara dåliga odds att lyckas, men man gör det ändå. För det finns en stolthet och en styrka hos de här människorna som tar dem förbi problem och omöjligheter.
– Om jag, på mitt sätt, kan bidra till att spegla det här och ge en rättvis bild av livet på landsbygden, är jag glad för det.
Många vill också göra som Jonna: lämna storstaden för en tillvaro på landet.
– Människorna här är så vänliga och välkomnande. Det är inte som i stan, där du kan kan känna dig väldigt ensam trots allt folk omkring dig.
– För mig är det här total livskvalitet. Här har jag allt jag behöver. Förut kände jag mig kvävd och mitt i ett ständigt brus men i Grundtjärn har jag funnit frid och ro.
Just nu är Jonna i full färd med att spela in en skiva med egna låtar, där kulning är grunden vid framförandet.
– Jag samarbetar med en musiker som heter Mats Pettersson som bor i Uppsala och vi hoppas bli färdiga innan årets slut, säger hon.