Med somliga personer kan en timme kännas som en kvart. Och en timme blir gärna två.
Så är det med Christer Westin. Fotografen, företagaren, näringslivsveteranen och mannen som är passionerat engagerad i Kramfors utveckling.
En slump.
Det var det som gjorde att Christer Westin blev fotograf.
– Jag gick grundskolan i Lugnvik och ett år när det var friidrottstävlingar – du vet, 60 meter, längdhopp och kast med liten boll – var jag skadad.
– ”Kan du inte ta bilder då?” var det min slöjdlärare som sa. Jag tänkte, visst, jag kan väl försöka.
Och bilder tog han.
Bra bilder, med en enkel kamera.
Där och då föddes intresset som sedan skulle övergå i passion och leda till ett helt yrkesliv med kameror och foto.
Christer började jobba för den legendariske fotograden Curt Melander, som plåtade mycket för industrierna i Ådalen.
– Den bästa skolan jag kunnat gå i. Han lärde mig både grunderna, tekniker och gav mig förtroende och ansvar.
– Jag hade inte hållit på länge förrän han tyckte att jag var redo att göra jobb på egen hand. ”Nu klarar du det själv, men gör det riktigt! Slarva inte.” Det var orden jag fick med mig. Och det rådet har jag följt.
Småningom köpte Christer företaget Polyfoto som han drev fram till några år sedan.
Under hans tid som företagare fick han uppleva stora förändringar i branschen.
– Polaroidkamerans lansering, alla olika format – storbild, 110, 135 – och sedan revolutionen med digitalkamerans intåg. Nog har jag fått vara med om mycket alltid, ler han. Vi har ju haft APS-systemet också och en del annat som kom och försvann ganska snabbt.
Parallellt med att driva Polyfoto gjorde Christer oerhört många fotouppdrag, både i Kramfors och ett antal länder i Europa.
– Jag hade återkommande jobb för Ncb och senare Assi Domän för att fotografera i deras fabriker. Industri- och produktfotografering har alltid fascinerat mig.
– Under många år tog jag också alla bilder till friluftsföretaget Fliesbergs kataloger. Det där var både jobb med höga krav och som hade viss prestige. Det var väldigt intressant och utmanande att få göra dem och att känna förtroende att fortsätta med dem så länge.
Christer sitter på ett e n o r m t bild- och negativarkiv.
– Det jag har är bilddokumentation från en spännande period i Kramfors industrihistoria och som även skildrar kommunens och samhällets utveckling, säger han.
Pensionär är han numera men aktiv ändå i olika företagarorganisationer.
– Jag har alltid tyckt om att driva och påverka. Det ligger väl i mitt entreprenörskap. Jag vill se utveckling och jag vill göra vad jag kan för att åstadkomma det.
– Den här staden och kommunen har en ljus framtid om alla hjälps åt, säger han.
I Kramfors ser Christer framför allt värdet i att lyfta staden som handelscenter, att ta vara på alla möjligheter som förbättrade kommunikationer gett och att samverka för att bli starkare.
– Företagarna, kommunen, folket. Alla måste dra åt samma håll. Den lokala handeln är oerhört viktig för framtiden.
– Ju starkare handel, ju fler som handlar lokalt, ju fler kommer att vilja satsa och etablera sig här och det skapar i sin tur både ökad attraktionskraft och fler arbetstillfällen.
Om Christer får önska sig, hoppas han att Kramfors stad får en eller ett par butiker som kan kategoriseras som ”gubbdagis”. Han skrattar:
– Teknikmagasinet, Clas Ohlsson, Kjell & Co eller liknande. Eller varför inte att lokala handlare inför ett sortiment som liknar deras? Det skulle betyda mycket för handeln i stadskärnan och även dra folk från andra delar av kommunen.
Man skulle kunna tro att en person som jobbat med foto under nästan hela sitt liv njuter av att fotografera fritt och ofta som friherre. Men…
– … nej, det blir faktiskt ganska sällan numera. Däremot tycker jag om att resa, umgås med min familj. Vi har söner som bor i Stockholm och i Texas, USA, som vi besöker regelbundet. Sedan älskar jag att snickra och skapa i trä. Så jag klagar inte. Jag har det bra. Jag har haft ett bra liv och jag hoppas få ha det bra länge än.