Cirka 8 000 anställda och drygt 10 miljarder kronor i omsättning. Skellefteå kommuns verksamhet är stor och chef för hela organisationen, inklusive koncernbolag, är Kristina Sundin Jonsson.
Möt kvinnan som tror på ett tydligt och relationsskapande ledarskap och som 2015 av Dagens Samhälle utsågs till Välfärdens viktigaste kvinna inom kommunsektorn och fyra totalt i hela landet.
Men allra först en prolog:
Hösten 2009 utsågs Kristina till ny kommunchef i Skellefteå efter David Nyberg. Hon kom närmast från en befattning som ekonomichef på Skebo (Skellefteås kommunala bostadsbolag). Dessförinnan hade hon bland annat jobbat som revisor och konsult på KPMG.
Hon erbjöds kommunchefsjobbet och tackade ja efter, som hon erkänner, viss vånda. ”Ska jag verkligen våga?” tänkte hon, men kände samtidigt utmaningen som exceptionellt lockande och uppdraget väldigt inspirerande. Det som slutligen fällde avgörandet var att Kristina kände sig trygg i både sitt ledarskap och i sig själv.
Därför sa hon ja till att leda ”… en av de bredaste verksamheterna i världen, som ju svenska kommuner är”.
Idag, 2018, kan hon blicka tillbaka på ett antal spännande och utvecklande år, där hon även fått nationella förtroendeuppdrag och har kul på jobbet nästan varje dag.
Så. Vilken är då Kristina Sundin Jonssons summering av de första sju åren som kommunchef – varav tre även som koncernchef? Hur ser hon generellt på kommunens verksamhet och på sin egen chefsroll?
– Grunden är att kunna leda genom andra. Att hålla sig på en strategisk nivå och inte ”grotta ner sig i detaljer”, vilket kan vara lättare sagt än gjort när man är i en verksamhet som berör och intresserar så många. Det är ju en otroligt bred verksamhet. Min roll är att vara mer generalist än specialist.
– Vi står för mycket av den vardagsnära service som vi som invånare behöver varje dag. Det handlar om vård, omsorg och skola å ena sidan, stadsplanering, bostäder vattenförsörjning, renhållning, energi, lokaltrafik, flyg med mera å andra sidan.
– Chefskapet i offentlig sektor ställer krav på många olika sätt. Det är en komplex verksamhet med stor budget. Samtidigt berör verksamheten många och granskas av både invånare och media. Jag har ett stort samhällsintresse och det är fantastiskt att jobba i en verksamhet som engagerar så många. Jag känner också en stor ödmjukhet inför det jobb våra duktiga medarbetare och chefer gör varje dag.
En kommunchef är en i alla högsta grad offentlig person och att bli ifrågasatt hör till vardagen.
– Det står om kommunen varje dag i media men det mesta är faktiskt positiva nyheter. Det gäller att inte fokusera på det negativa utan snarare se kritik som möjligheter till förbättring och utveckling. Så klart kan det vara jobbigt att ta del av, men medias granskande roll är oerhört viktig för ett fungerande samhälle. När jag tog jobbet lade jag stor vikt vid att både lära mig den politiska styrprocessen och min organisation. Jag är mån om att vi ska ha ett bra lag. Lagkänslan är enormt viktig. Likaså att skapa goda relationer med dem du jobbar med och att det uppstår en ömsesidig respekt mellan alla. Då når man också goda resultat.
Hur tror du att dina medarbetare uppfattar dig som chef?
– Utvecklingsinriktad, rak och tydlig. Nyfikenhet är en drivkraft. Jag är bra på att lyssna och att hämta in kunskaper från andra. Jag brukar säga att vi alla har ett ansvar för att skickliggöra varandra. Jag tror också att ingen behöver fundera på vart de har mig. Jag försöker vara mig själv i varje situation. I min filosofi ingår också att alla ska känna förtroende och få utöva det de kan bäst.
Vad har det inneburit för dig att du fick pris som en av landets kvinnliga tungviktare inom välfärdsområdet?
– Det var fantastiskt roligt och förtroendefullt. Det är bra att kvinnliga chefer och chefer inom offentlig verksamhet uppmärksammas. Chefskapet inom offentlig sektor ställer krav på så många olika sätt. Det handlar om stora organisationer och ett brett spann av frågor. Vi har ju också en majoritet av kvinnliga chefer inom våra verksamheter, medan kvinnliga chefer det i det privata näringslivet fortfarande är i minoritet.
– Det är generellt bra att Skellefteå uppmärksammas i nationella perspektiv. Idag är jag också ordförande i Kommundirektörsföreningen i Sverige och sitter med i ett antal nationella styrgrupper vilket ger mig möjlighet att lyfta Skellefteås frågor på en nationell nivå och också ta med mig lärdomar tillbaka till Skellefteå.
När blir du riktigt förbannad?
– Det händer inte så ofta att jag blir riktigt arg, men jag tycker inte om oärlighet och när människor inte är justa mot varandra. I grunden handlar det mycket om värdegrundsfrågor. Man kan ha olika sätt att visa sin ilska på, men jag tror ingen undgår att se vad jag känner och tycker.
Vid sidan av jobbet har Kristina – som är född och uppvuxen på Sörböle – flera intressen som hon ägnar sig åt så ofta hon kan.
– Film och läsning är bra avkoppling för mig. Jag tittar gärna på engelska deckare och nya tv–serier. Att resa är också något jag gillar och ett sätt för mig att riktigt koppla av. Jag mår också bra om jag kan träna regelbundet.
– Men familjelivet värnar jag mest om. Jag har en man och en 20–årig dotter – som just nu studerar på annan ort – och hon får mig bland annat att upptäcka mycket ny musik som jag aldrig skulle ha upptäckt annars. Jag tycker nog att jag är ganska bred i min musiksmak. Jag konsumerar allt ifrån rock och pop till opera. Musik är viktigt i mitt liv.
Kan du koppla av fullständigt från jobbet när du är ledig?
– Ja. Faktiskt. Jag tror att jag är bra på att vara ledig (skratt).
Avslutningsvis, vilka är de viktigaste målen för Skellefteå inför framtiden?
– Det finns ju ett övergripande mål att nå 80 000 invånare år 2030, vilket är cirka 8 000 fler än vi har i dag. I det här arbetet behöver alla hjälpas åt; kommunen, invånarna, näringslivet och civilsamhället. Nyckeln till framtiden är samarbete på olika sätt. Särskilt kul att så många unga vill engagera sig i Skellefteås utveckling.
– Utmaningarna framåt är samhällsomvandlingen i stort som bland annat handlar om demokratiutveckling, att vi blir allt äldre som försörjs av allt färre. Även klimat- och miljöhot, urbaniseringen, globaliseringen, de utrikesföddas möjligheter till etablering och digitaliseringen. Det sistnämnda är både en utmaning och en möjlighet.
– Vi kommer att behöva ta hjälp av invånarna för att utveckla våra tjänster i en allt högre omfattning. Allt förändras så fort. Bara utvecklingen av Internet of things kommer att påverka och förändra våra verksamheter på olika sätt. Hur hänger vi med i detta tempo? Klarar vi av att förändra oss tillräckligt snabbt? Det digitala är en dimension som kommer att förändra allt. Här har vi hittills inte levt upp till invånarnas förväntningar. Här handlar det ytterst om vår förmåga att kunna leda förändring och att uppmuntra innovation och idéer. Att ge förtroende och utrymme till de som känner verksamheterna bäst.